Tamezgunt taqbuṛt - Idles n teqbaylit
Asekfel - Tamezgunt taqbuṛt - aɣmis Yallas - Le Quotidien de kabylie - 1999 -
Tamezgunt n tmeɣra
Di tmurt n Leqbayel, din-a i meqqwer yidles Amaziɣ; acku dina i d-ittban wudem- is, din-a i tetteddu tutlayt tamaziɣt am asif iteddun deg iḍ deg wass. Abaɛda zik, uqbel ad t-id-adfen iṭenṭunen agi ijenṭaḍen, ulac i yteddun s nnig yidles amaziɣ d tutlayt- is. Necfa-d i wannect- a melmi kan? Idles amaziɣ aqbuṛ; akken tra tili fell-as teswiɛt, ur isemḥalleq ara s watas, ur iṛɛid ara am wiyiḍ, maca tilin yella wemkan-is, yettemwiwil s yiɣerfan-is. Udmawen-is ur ffiren-ara ar assa, ixuş kan nekwni s wat tura, ad t-naru, ur nettağğ seg-s abziz. Akken ur d as-tḍerru ara wseklu-nneɣ, am useklu bu yẓuṛan n tagut. Yessullef ad nesɛu aẓaṛ iğehdden, aẓaṛ ur yezmir ad isefsi waḍu si tallit ɣer tayeḍ. Ad yidir uẓaṛ-nneɣ alama tenger ddunit.
Zik udmawen n yidles amaziɣ ttbinen-d sya ɣer da gar weɣref amaziɣ : di tumert (:Tameɣra, d wurar), di leḥzen (: tamettant, tamḍelt), di tsartit (: tajmaɛt, asuddes), artg. Timsal agi Ilan wid yuran fell-asent, maca udmawen n yidles amaziɣ, ur ttuneqḍaɛen ara, mi nɣil nenna-d kullec, ad naf mazal ayen nniḍen.
Yella yiwen n wudem n yidles amaziɣ i ɣef nra ad d-nawi gar wid i d-nebder di tazwara: d urar. Urar yetwassen; urar n tlawin; ccna d cḍeḥ. Maca deg urar nufa-d ayen yellan nnig n ccna d cḍeḥ. Nufa-d tulawin ttagant tamezgunt, tamezgunt ar'icabin ɣer uyeninaw (monologue). Wagi werğin nesla wwin-d fell-as, neɣ ahat deg yiwet n temnaṭ kan i yetwaseqdec? Acku nekni nufa-t di teswist tagi di temnaḍṭ n At Jennad, din-a yal taddart ttagant. Nenna-d yettemcabi ɣer umezgun, maca ur t yewwiḍ ara nezzeh. Nenna-d kan d tamezggunt imi asuddes-ines itetter-d kra tɣawsiwin asegdaṛ (amdan yessullfen, aɛekwaz, tizlit isullfen i wurar. Tamezgunt agi ɣur-s yiwen usegdaṛ d tameṭṭut, ad tili d tamussnawt, timnecreḥt, tessen ad turar amkan n wergaz. Asegdaṛ agi sawalen-as Muḥ Ṭenneg. Ma d ayen i d-yezzin i wsegdar, d tilawin icennun kan. Deg wurar n tlawin di tmeɣra, tameṭṭut ad tels iselsa n wergaz (: ibiri, akustim, isebbaḍen), asɛekwaz gar ifassen, ad tebru iman-is ɣer tqaɛet n wurar, gar tlawin. Tilawin as-bdunt ccna i Muḥ Ṭenneg, s tezlit agi:
Rfed aḍar-ik, sers aḍar-ik
Ay amnay!
Muḥ Ṭenneg ad yebdu cḍeḥ s uneggez akkin akka, aɛekkwaz gar ifassen-is. Mi tekfa tezwayt n cḍeḥ, tilawin ad susment, Muḥ Ṭenneg ad d-yawi asefru; as-yini :
Asmi tezureg Lzzayer
At tḥuna walleh ar rebḥen
Tin Ṛebbi wer telli.
Mi ddiɣ a d-ağweɣ taqnuct
A d-inin xelleṣ heggi.
Ttxelliseɣ-tt ɣef berdayen
Rennun lekdubat fell-i.
Ad yekfu Ṭenneg asefru, tilawin as-refdent tizlit, netta ad yuɣal ɣer cdeḥ. Mi yekfa areyyes, ad yerzu daɣen ɣer usefru. Ad yini:
Aqli am yetbir s asif
Neɣ win tṛebba cafaɛ
Uriɣ !ḥerz i yixf-iw
Srusuɣ deg-s tillufa
Aṭan-iw ḥed ur t-yuḍin
Ala nek i terza tyita
Aqlaɣ di Iqeṛn n ṛbaɛṭṭac
Wiss-n Nnbi m'ad icafeɛ
Lɣaci am aṛẓaẓen
Ẓeṭṭen aɣrum ur yesɛi nnfeɛ
Ar sdat ttakken awal
Ar deffir iwqeɛ-itt lexdeɛ
Akka daɣen ad yuyal Ṭenneg ɣer ureyyes, tilawin as-d-kkatent. Ar deqqal daɣen ad yini :
Yella wergaz; tella Mergaza
Tella tmeṭṭut tella fazaza
Tella tmekḥelt, tella ɛenaza
Daɣen:
Amzun heddṛeɣ-as
Tettextiṛi ijeṛmuqen
Tilawin s tteẓdamat
Irgazen di tejmaɛt qqimen
Ula d yiwen ur yesɛi nnif
Ad tent-id-iwet s walqafen.
Bniɣ-tt ɛelliɣ-tt
Srewteɣ-tt-id deg yir tallit.
Lmakla-w d taɣeddiwt.
D ul-is i yebɣan taklit
Tewwi-d yid-s taṛumit
Mi yekfa dayen ad yini deg wawal-is:
Tella tsekkurt, tesdukel axxam ufṛennis.
Tečč'aqwellab
Terna ula d absis.
Ay at laɛṛaḍ!
Tewt-iyi taɛdawt tettḥessis.
Am yal tikelt, ad yuɣal ar cḍeḥ, mi tezra tezwayt n ccna, ad yuyal ar tin n usefru. Ad yini-d aɣen:
Amɣar iḍeqqeṛ aqenddur
Iwet-as (padilifu)
Tislit tewwet tamɣart
Mmis yenna-yas "jmanfu."
Mi yekfa asefru Muḥ Ṭenneg, tilawin refdent tizlit Ṭenneg daɣen ad yerzu areyyes. Mi tekfa tezwayt n ureyyes, tilawin ad susment, Ṭenneg a d-yawi asefru nniḍen. Akka azal n tsaɛet n uqeṣṣeṛ, as-kkatent tlawin, ad itreyyis, mi yekfa ad yuyal ad isefruy. Isefra nniḍen, alama d taggara.
Ma d isefra agi ur llin n tmeṭṭut yetturaren, isefra agi kkan-d deg wjemmal n tmedyezt taɣeṛfant. Ad ten-naf ahat di yal tamnaḍt n tmurt n leqbayel, d acu kan yal wa d anda i ten-id-yeggar ? Ahat llan atas n leṣnaf n wuraren di teqbaylit ur ten-nessin ara ? D acu kan i d asullef tura, d tafat i yessefk ad tḍil fell-asen di tillas i deg llan. Am nutni am ayen akk yeqqimen d aqbur ur yeţwaru ara.
Yura-tt-id Amat Tafat deg uɣmis Yallas, aseggas 1999 - Le Quotidien de Kabylie
Anṣuf s tirza-nwen ɣer ublu-inu! Ur εeggzet ara ǧǧet-d awennit . Merci de visiter mon blog ! N’hésitez pas à laisser un commentaire.
Tamezgunt taqbuṛt - Idles n teqbaylit
Reviewed by Amar Tafat
on
mars 17, 2026
Rating:
Reviewed by Amar Tafat
on
mars 17, 2026
Rating:

Aucun commentaire
Dites vos commentaires en toute démocratie seulement avec respect